997 / 1095

gift 1:o med komministern i Långtora (Uppland) Eric Paulander (död 1692) och 2:o 1702 med förste makens efterträdare Jacob Wigznelius (död 1724), vidare dottern Beata (född antagligen 1754) gift 1:o med kommissarien Mårten Stiernhöök (f. 1643, död 1721) och 2:o med översten Carl Gustaf Grissbach (f. 1663, död 1728) samt dottern Catharina, gift med fänriken Carl Nisbeth (se Elgenstierna, 9, s. 307). (Om ytterligare en son, Gustaf, som möjligen tillhör Claes Rosenskiölds äktenskap men där identitet med brodern Peders likanämnda son (se ovan) ej kan anses helt utesluten, se Elgenstierna, 6, s. 515.) Samuel (Broman 10) fick i arvskifte efter modern (1648) två skattegårdar i Västergötland, som han sålde 1651; död 1661 och begraven i sin faders grav i Storkyrkan i Stockholm. Gabriel (Broman 12) skrev sig utom till Forsvik (se ovan) även till Ström (Hjärtum socken, Bohuslän) genom sitt gifte. Han begav sig 1650 till Tyskland vid 16 års ålder "för att skaffa sig tjänst under militien" och hade en lång och växlingsrik krigarbana bakom sig, när han 1677 nådde ställningen som överstelöjtnant vid dragonregementet i Bohuslän; död barnlös 1682. Han var gift med Dorothea Bielke i hennes andra gifte, dotter av Norges rikes kansler Jens Ovesen Bielke, och tidigare gift med danske överstelöjtnanten med mera Daniel Knutsson Bildt till Morlanda (död 1651), vars ätt senare naturaliserades i Sverige. Carolus (Carl; Broman 13) sättes av Elgenstierna främst i syskonraden men var i verkligheten den yngste. Om honom är endast känt att han levde vid arvskiftet efter fadern 1657, men var död 1663, troligen redan 1661. År 1648 den 12 december ingick Peder Eriksson Rosenskiöld nytt gifte med fru Helena (Elin) Krabbe, som var dotter till Jöns Eriksson Krabbe till Rådö och Ölmenäs och Märta Store och som tidigare varit gift med regementskvartermästaren Jost Bråkenhusen (död 1644). I detta Rosenskiölds senare äktenskap föddes 4 barn. Den redogörelse som Broman lämnar för giftermålet och för barnen är fullt analog med den förutnämnda beträffande den första kullen, dock med den skillnaden, att nu även lämnas uppgifter om barnens faddrar. Att detta endast är ägnat att ytterligare styrka det ovan gjorda antagandet, att bakom Bromans framställning ligga anteckningar som härrör från familjen och då snarast från familjefadern själv, torde få anses ligga i öppen dag. Broman känner som synes 3 barn från detta äktenskap: 1. Beata, 2. Lenard och 3. Adolph, och beträffande 1 och 3 är icke något mera känt överhuvud utöver det han meddelar. I fråga om sonen Lenard vet man däremot, att han levde ogift och avled 1690 på Ärtekärr i Romsbergs socken (Vgl.), ävensom att han blev begravd i Mölltorps kyrka (Vgl.). Förutom dessa tre barn känner Elgenstierna en dotter Cecilia, som levde vid arvskiftet efter fadern 1657. Fru Helena överlevde maken i många år; hon gick ur tiden 1684. S. 828, r. 8 ff. Över släkten Isæus är en släkttavla publicerad av G. Anrep i Svenska släktboken, Band 3 (Stockholm 1875), s. 189—198 (med tillägg s. 496, 514). I fråga