Sida 132 i originalet

132 [II: II: 9. Ljnets tilwärckning.] ©faftS mäfmar, cd) tplift mera; ©å lårer bed ingen meb ffäljl !muta Iafta tljet Ijar meb några erb allcitaft beråtteS tt)e algemenafte SBäfmar, fem Ijar i Ianbet måfmaS, enbaft af qminfolfen; fåfom P. Confentius i fina bagar berättar ed) f!e månbe uti Italien; at inga farlar fåbant arbete ibfabc; eljurumäl a anbra orter, åfmeit i ftinlanb ed) anerftäbeS, SKanfolfen öfwer alt teåfiua; tf)et mpdet råbeligit fpneS mara för tt>et ftpfma arbetets ffuH; faft än mången qminSperfon(er) fy är uttnan, fan cn farl öfmergå få mäl i frafter fem fnällfyeter. §; 5. ^>är berbe mäl infëraê fättet at giêra fåbana märdtpg, font albeleS nöbige äre til äBäfmcrier, emeban på tfyem är fter åtffilnab til gebieten ed) beqmämligfyetett ed) nu i fettare tjber fünften Ijär utinan ganfïa mpdet tiltagit ätt fem tilförenbe; Ijfa fem em ©pittrådar är be= rättat; §: 2. SKen fem tfyctta alt är gattffa miblöftigt, få nämtteS tl)ctta allenaft fortet, näml. A: VLy fl-foten, på fymitfen ,jparfmau läggeS at nyftas ; fan giöraS af trä på åtffitligt fått at ftå rätt up; men ©Hifvuorne i forfjmjS fatta, böra löpa omfring utan fyinber på en pinna, maranbe meb mifja fyåfyl få genombårabe, fymar uti sJipft=ftidorne fättaS, at tfyen åligganbe fyarfman fan mer eller minbre utfträcfaS mib npftanbct; f)milfet arbete at npfta ; lat: glomerare. AngL to tvinde up in clues; Belg, in Kloiven ioin- den; ffer anten på rmtba npfLpiunav; i fpnerfyet tå när garnet ffal tminnaS, ed) i ftället för tu npftan fan brufaS et, när tfyen ene änben löper inanefter, ed) tfyen anbre utan på; eller emfring runba npftfpånar; epterfaba ed) i ring fatta fegelftrupar eller tplicft; fem icfe tungt är, i fpnerfyet när fåbant npftat garn femmer at utmägaS i mäfmarenS Räuber, eller återmägaS ifrån tfyen fem garnet upnpftat; blifmanbeö fåban npftan ftörre eller minbre, alt fem garnet fan mara grant tit, ed) fyarfman fter, af 1. 2. cl. 3: rullar, ©åbant npftan fallaS på lat: glomus ex filo; på Dan: nögle. på Spf!: ein Hlungel faöen. Gall: peloton de fil. Ital: glomo de filo; Angl: a clue, a Ctraine of game. Belg: een Klou- wen, een Ctrenge garens. <lpar marit öfmer alt i bruf, til år 1700. men nu febermera är fåbant fent od) tungt npftanbe femmit at änbraS i Txullanbe ; marber altfa B. Txullar nebigt märftpg til mäfmerier, på Ltuilfa meb mpefet minbre befmär garnet fan rullaS, än npftaS i npftan; ed) meb fåban I)aft, at 3 el. 4 Ijarfmcr fnarare rullaS af et l)ien, än fern ena fyarfma npftaS; maranbeö cn fåban Kull Ijfa gierb, fem cn Kutl på fpinråcfen; Gal: poulie; beef bubbeit ftörre. S forna tjber Ijar Ijär i lanbet marit brufc= tigit, fern tfyet ed) än fyoö tfye gemenare gängfe år, i fpnerl)et tljet gröfre Sjngarnet, at TxuIla; men på t)elt annat inftrument, näftan fem XvilIa