Sida 940 i originalet

940 Efterskrift. i denna riktning. I varje fall vet man, att han sänt ett par av sina natur­ vetenskapliga skrifter till Upsala för att undergå censur — det gäller beträffande hans arbete om fiskarna (’Guds .. . Rika Fatebur uti Hel- sing-watnena’) 17231 och hans Chloris Helsingica 1725 — men till någon tryckning ledde detta ej. Sistnämnda år talar Broman också om att han är betänkt på att trycka en synodal-oration ’De peccato’ (hållen 1718), men ingenting tyder på såvitt känt är att så verkligen skett. För övrigt låter det mycket väl tänka sig, att vissa förhoppningar på att tänkbara publiceringsmöjligheter skulle kunna yppa sig, legat bakom, när Broman låter sina lärda förbindelser veta, vad han haft eller har för händer, och stundom sänder dem utdrag ur sina skrifter (Urban Hjärne, Linné m. fl.) och någon gång tillställer dem hela arbeten (E. Benzelius d. y., Olof Celsius d. ä., Linné, Bäck). Dylikt renderade honom bl. a. ledamotskap i Vetenskapssocieteten i Upsala, men någon nämnvärd publicering föranleddes ej därav (jfr dock ovan Bäck2). Det saknar emellertid i detta sammanhang icke sitt intresse att konstatera, huru­ som en så pass betydande man som A. A. von Stiernman, arkiv­ sekreterare, kansliråd m. m., i företalet till ett av de historiska verk han utgav (Jonas Werwing) givit uttryck åt den förmodan, att Bromans genealogiska verk »Ættqvisl» med tiden skulle utkomma »i det allmänna dagsliuset» (jfr Glysisvallur-editionen, D. 2, s. 990). Men detta blev ju heller icke fallet. Vad åter beträffar den omfångsrika handskriftliga kvarlåtenskap, som Broman lämnade efter sig, är det icke känt, huruvida han själv träffat något förordnande för att säkerställa densamma, men det före­ faller föga sannolikt att så skulle ha skett. Det förtjänar annoteras, att hans änka 1755, alltså fem år efter hans bortgång, förståndigt nog över­ lämnat hans journal över meteorologiska observationer för 1727—49 till K. Vetenskapsakademien, vilket med tacksamhet och erkänsla omtalas i 1 Att detta verk ligger tryckfärdigt omtalas i K. Vet.-societetens Acta lite­ raria Sveciæ 1723, s. 423. 2 Utöver vad ovan berörts angående den sammandragna berättelsen om blodsoten, som för övrigt omtalas redan 1746, 19 april i K. Vetenskapsakademiens protokoll, förtjänar nämnas, att i akademien 1746 den 26 juli, då Bäck där upp­ bar presidiet, förekom enligt protokollet följande: »H Prseses upläste en vidlöftig beskrifning om foglarna i Helsingland som H Kyrkeherden Broman för n[å]gra år sedan sammansatt, hvaruti likväl de saknade citationer utur bekanta autorer som redan bes[k]rifvit o. classificerat dessa foglar. skulle fördenskull Auctoren vara sinnat utgifva dessa [o: denna] beskrifning, borde den således göras full­ komligare.»