Sida 941 i originalet

Skannad bild 962 av 1045 · o:Bromans

Skannad sida 962 ur Glysisvallur Del III
Automatisk teckenläsning (OCR)

Detta är datorns automatiska avläsning av fraktur, inte originaltexten. Den kan vara helt oläslig och innehålla stora fel. Läs originalbilden till vänster. Någon AI-tolkad läshjälp finns inte för den här sidan.

Efterskrift. 941 akademiens Handlingar för 1755, s. 239 och föranleder uttalandet: »Academien önskar, at Dess [o:Bromans] öfriga mångfaldiga Annota- tioner och Observationer icke må gå förlorade.» Åtskilligt tyder emel­ lertid på att manuskripten senare blivit skingrade på olika händer. Att de trots detta blivit bevarade till våra dagar i så pass fullständigt skick som skett, får nog främst tillskrivas den lyckliga omständigheten, att den vida övervägande huvudparten kom att hamna hos Bromans forna studentnation, Helsinge nation i Upsala, som redan omkr. 1740 visat livligt intresse bl. a. för att förskaffa sig avskrifter av Bromans arbeten. Nationen erhöll nu under 1700-talets senare hälft successive ett stort antal handskrifter, mest originalmanuskript, vilka överlämnades såsom gåva dels av Bromans måg häradshövdingen Anders Gropman och dennes son notarien Fridolf Gropman — den senare överläm­ nade sålunda 1779 Glysisvallurmanuskriptet i 3 band —, dels av arkia- tern Abraham Bäck, Gefle-rektorn Peter Boling, skolkollegan P. Hazelius osv. — detaljerade uppgifter föreligga i K. Hægermarcks här nedan närmare omtalade arbete »Helsingboken» (Ups. 1900), s. 50 ff. (och passim). Detta lyckliga resultat torde till åtskillig del få tillskrivas de nitiska bemödanden, som utvecklades av nationens kura­ torer, framför allt av J. D. Flintenberg, senare riksantikvarie och känd som samlare av urkunder bl. a. rörande Helsingland. Redan Broman själv hade mer än en gång lämnat uppgifter ur sina samlingar till forskare och författare rörande Helsingland, så t. ex. till Sven Bælter för hans båda akademiska avhandlingar De Hel- singia 1735 och 1739 (sålunda s. 36 f., 52, 64, 73, 74 ff. osv.). Däremot deklarera fortsättarna av denna svit Andreas Flodberg (1755), Andreas Dahlbom (1769 och 1773) och Christopher Justus d. y. (1772) icke någon tillgång till Bromans handskrifter, vilket mycket väl kan bero på att dessa då ännu befunno sig i enskilda händer. Men när den förutnämnde Flintenberg 1784 publicerade Pars 1 av sin avhand­ ling om södra Hälsingland, då lämnade han redan i inledningen en närmare redogörelse för Glysisvallur och de tre delarnas innehåll och omnämner även Bromans genealogiska och zoologiska arbeten ävensom »cetera multa, quæ una cum his recensitis Bibliotheca Nationis Hel- singicæ servat». Det vill emellertid synas som om Flintenberg näppe­ ligen i någon större utsträckning haft tillfälle att utnyttja Bromans arbeten vare sig för denna del eller för den följande Pars 2, 1785. Mag. Joh. Sam. Tollstedt (slutl. kyrkoherde i Helsingtuna) vilken, själv helsinge, 1789 såsom preses med sina landsmän Erik B. Schilling