Sida 942 i originalet

94:2 Efterskrift. resp. N. P. Söderberg som respondenter disputerade på två avhand­ lingar om norra Helsingland, kände naturligtvis också till Broman att döma av citat (s. io, 30). En 3:dje del, som publicerades av Tollstedts son Eric Olof T. (slutl. kyrkoherde i Över- o. Yttergran) 1825 under professor Olof Kolmodins presidium, tar i betydligt högre grad än de förutnämnda hänsyn till Bromans Glysisvallur. När år 1807 dåvar. apologisten i Hudiksvall Mag. Lars Jäderlund (slutl. prost och kyr- koh. i Torsåker, f 1839) under eget presidium i Uppsala ventilerade en avhandling ’De schola triviali Hudiksvallensi’ och däri bl. a. avtryckte Bromans versifierade tal 1719 vid invigningen av det då uppförda skol­ huset, är det icke uteslutet att han haft källor på närmare håll än Upp- sala-samlingen. Han citerar nämligen skolans arkiv för ett annat citat från Broman. Dock omnämner han i annat sammanhang även Glysis­ vallur. — Från en åtskilligt senare tid torde närmast böra erinras om att landshövding P. H. Widmark, vars förträffliga ’Beskrifning öfwer provinsen Helsingland’ tyvärr blott blev ett par brottstycken av vad som avsetts (D. 2, Gefle 1849; D. 1: Afd. 1, Ups. i860), givetvis kände till Bromans Glysisvallur — åtminstone D. 1 och 2 — ävensom hans Ættqvisl, vilka verk omtalas i Widmarks Företal (t. D. 1: 1), men i vilken utsträckning de av honom utnyttjats har hitintills icke veterligt blivit närmare undersökt. För de följande decennierna ha icke veterligt några nämnvärda efterforskningar gjorts, men man torde nog få räkna med att Bromans- samlingen legat tämligen fullständigt glömd av forskningen i nations- biblioteket, i varje fall utom lokalforskarnas krets. Som ett undantag, men nästan av det slag som säges bekräfta regeln, torde man kunna räkna det, att en så trägen och framför allt så kringsynt biblioteks- och arkivforskare som Christopher Eichhorn kommit att i Bromans- samlingen uppmärksamma den sällsamma romanen ’Stilpho Thorgils- sons historia’ och — som man numera anser med full rätt — tillskrivit Broman författarskapet. Iakttagelsen torde ha skett i början av 1860- talet, och faktum omnämndes 1863 •— som det förefaller tämligen i förbigående i en not — i författarens uppsats ’Prosadikten i Sverige under frihetstiden’ (tryckt i Nordisk universitets-tidskrift, Årg. 9 (1863): H. 4, s. i, not i.) Men något nämnvärt intryck lärer detta väl knappast ha gjort.1 Vidare hade den unge landsmannen Frans von 1 Notisen upptogs av E. Wrangel i Frihetstidens odlingshistoria (Lund !895) s. 348, förmodligen utan kännedom om Risbergs tveksamhet rörande för­ fattarskapet (se nedan).