Sida 943 i originalet

Efterskrift. 943 Scheele (då en fil. studerande på 24 år, senare mångårig kurator, slutl. professor o. förste folkskoleinspektör) år 1877 i de ’Anteckningar om Gestrike och Helsinge nationer’ (Gefle 1877) han på uppdrag för­ fattade till universitetets jubelfest, med allt fog infört Broman bland framstående helsingar i gången tid (s. 86, jfr även s. 49) och därvid berört hans mångskiftande författarskap samt uttryckligen omnämnt den stora samlingen av mestadels egenhändiga handskrifter i nations- biblioteket, »däribland» •— som det heter — »det stora ortbeskrifvande arbetet: ’Helsingia illustrata sfivej Glysisvallur jämte det genealogiska bihanget ’Ättqvist’ ; själfbiografier på latinsk och sv. vers och prosa.» En dylik notis var ju emellertid lätt att förbise, och ingenting tyder på att den framkallat något intresse för Bromanssamlingen. Den som så att säga väckte denna till liv genom att på ett mera direkt och effek­ tivt sätt rikta uppmärksamheten på dess skatter, blev därför dåvar. fil. licentiaten Bernhard Risberg (sedermera känd som språkman och skald, lektor, professor, f. 1862, f 1947). I fem terminer (vt. 1887— vt. 1889) hade han som 3 : dj e kurator haft hand om nationsbiblioteket och därvid tydligen gjort sig förtrogen med dess Bromaniana. Över denna samling publicerade han så ett inventarium, volym för volym, med kommenterande notiser under titeln: ’Den Bromanska handskrift­ samlingen i Gestrike-Helsinge natsjons i Uppsala bibliotek.’ Förteck­ ningen infördes i Meddelanden från Josephsons antikvariat 1890 (s. 2 —7 och 26—27).1 Risberg hade bl. a. fäst sig vid den som nämnt redan av Eichhorn uppmärksammade romanen ’Stilpho Thorgilssons historia’, men funnit frågan om Bromans författarskap något tvivelaktig. Han förklarar i det sammanhanget: »Till denna ock andra frågor håppas jag framdeles få återkåmma i en påtänkt teckning av Broman», vilket ju visar, att han utöver det förutnämnda detalj spörsmålet haft mer vittgående planer beträffande Bromans personlighet, levnadsöden m. m. Tydligen kom han dock ej i tillfälle att fullfölja dessa planer, och uppgiften övertogs något senare i sin helhet av en yngre litteraturhistoriker Knut Barr (f. 1871, t 1929, skriftställare, publicist, folkbildningsman m. m.), som i Samlaren, Årg. 18 (1897), s. 1—90 publicerade uppsatsen ’Olof Bro­ man. Vår förste romanförfattare’, vilken ungefär samtidigt med något ändrad titel utgavs som gradualavhandling, ventilerad i jan. 1898. Med 1 Firman ifråga, som florerade i Upsala 1885—92, innehades av Aksel G. S. Josephson, som senare i Förenta Staterna gjorde sig ett namn som biblioteksman och bibliografisk författare.