1004 / 1095

S. 858, r. 3. Jonas Werwings maka Sara Brodina var dotter till biskop Joh. Brodinus i hans 1:a gifte, med Elisabeth Emporagria, se Muncktell, Västerås stifts herdaminne, D. 1, s. 40. När hon efter makens död avlämnade hans manuskript, som infordrats, gjorde hon 1704 framställning om att detsamma skulle befordras till trycket och bereda henne någon ekonomisk vinst, men med hänsyn till de granskningar m. m., som måste föregå publiceringen, ställdes tryckningen på framtiden. Emellertid gjorde fru Sara en ny framställning och det så sent som 1728, men trots att medgivande då utverkades på vissa villkor, kom tryckningen ej till stånd, förrän Stiernman som nämnt 1744 tog saken i sin hand (se V. Söderberg, anf. arb., s. 92 f.). S. 858, r. 10 ff. Jonas Werwings son Peder blev, som Broman anger, officer, se om honom Elgenstierna, 8, s. 755, ävensom A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, 2, s. 751. S. 858, r. 13 ff. Sonen nr 2 Johan Gabriel Werwing (f. på 1670-talet) blev kanslitjänsteman och diplomat; hans verksamhet som sådan, liksom hans levnadsöden överhuvud, har utretts av Sten Landahl, 'Johan Gabriel Werwing. Bidrag till en 1700-talsdiplomats biografi' (i Personhist. tidskr., Årg. 42, 1943, s. 44—69) med där anförda källor och litteratur. — Han gjorde sig även ett namn som skald, högt skattad av sin samtid; Hanselli har i sin serie Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare, D. 4 (Upsala 1866), s. 305—330 sammanställt vad som då var känt av hans poetiska alstring, men hans egenhändiga samling finns i UUB:s handskr.-samling (ms. V 40). Om denna och om författaren se särskilt E. Lewenhaupt i Samlaren, Årg. 1 (1880), s. 5—57, vidare E. Wrangel, Det karolinska tidevarvets komiska diktning (akad. avh. Lund, tr. Växjö 1888), s. 208 ff.; samme förf., Frihetstidens odlingshistoria (Lund 1895), s. 218 f.; H. Schück i Schück o. Warburg, Illustr. sv. litt.-hist., 3:e uppl., D. 2 (Sthm 1927), s. 387-—389 (o. passim, se regist. i D. 5); M. Lamm, Olof Dalin (akad. avh. Uppsala 1908), s. 70—78 och passim (se regist.). Även G. Castrén berör Werwings diktning i olika sammanhang i Stormaktstidens diktning (Sthm 1907), så t. ex. s. 19, 109, 146, 166. S. 858, r. 16. Om Olof Werfving se Hm., D. 1, s. 163. S. 858, r. 20. Om Lars Werfving jfr ovan s. 682. S. 858, r. 12 nedifr. Om lantmätaren Joh. Werfving och hans maka i 1:a giftet se ovan s. 788 med kommentar. S. 858, r. 5 nedifr. Lars Gæver var förmodligen en broder till Johan G. (f. 1668, d. 1723, Hm., D. 2, s. 485), som var "född i Segersta av bondfolk" och blev kyrkoh. i Årsunda (Gestr.); han nämns här ovan s. 608 och 829. S. 859, r. 6 ff. Om Lars Schalberg och hans maka jfr ovan s. 854. S. 859, r. 12. Sonen Olof Schalberg (f. 1733, d. 1804) blev student i Uppsala 1753, mag. i Åbo 1757, docent därst. 1758, adjunkt i fil. fakulteten 1771, bibliotekarie 1778 och professor i logik och metafysik 1779. Vann emellertid ej något större anseende vare sig som filosof eller universitetslärare. Se Åbo akademis studentmatrikel ånyo upprättad av V. Lagus, Avd. 2 (Hfors 1895), s. 114; Th. Rein, Filosofins studium vid Åbo universitet (Hfors 1908; Åbo univ:s lärdomshist., 10), s. 193, 196 f.