Sida

110 / 1095

Tit: IX. Ord-lista och uttydelse på de ting och ord som äro hittade och brukas här i kyrkorna.

Skannad sida 110 ur Glysisvallur
AI-städad text
§: 2. Själva kyrko-pallet var Chor-kappan eller Chor-kapan, lat: pallium, ty den präst, som därtill borde köpas från Rom, och en endast göra en Stift til, var til hela Stiftet måste sammanskott göra, ty den Apostoliska taxan var satt på alla Stiften; 1000 m[ark] Svenskt mynt voro här i Uppsala Stift; hvar uti Hälsingland och dess Præpositurer inlade 165 _ m. Såsom är att se när Olaus Beronis, A. C. 1316, inlöste sin Ärkebiskopskappa, hvilken kostade 8780 Rdr eller 52680 D. Smt. Som Joh: Pering-sköld uti Mon: Uller: 2. d. 9: Cap: fol. 143, berättar, och samma kappa tillagades i Rom, det har D. Spegel omständel. framfört uti Sv. iq. 2. del: 3. Cap: pag: 31. etc. och är kortet, detta, att nunnorna i Rom hafva framburit på S. Agnetæ dag, tu lamb, när Agnus Dei sjöngs i högmässan, hvilka tvenne Canonici vid altaret emottagit; och lemnat åt andra subdiaconis att föras i god bett, tills ullen vuxit, och de klippas kunnat; hvilken ull sedan sammanblandas med annan fin ull, spunnes, och der af en filt göres. När kappan af denna filten blef färdig, skulle hon med besynnerl. ordeformer välsignas, af en Biskop, i S. Peders kyrka, bestänkas med vigda vattnet och rökas med den h. rökelsen, samt sedermera läggas på altaret medan mässan förrättades; Sedermera vardt hon insvöpt uti ett Silkestäde, liggande väl förvarad på S. Pers altare, tills någon som kom hemte löste, icke allenast med stor summa peningar; som förr sagt är, utan och med besynnerliga vördnader, eller rättare sagt, vidskepelser. §: 3. Uti hvad vördnad och värdande heligdom dessa Mässkläder i påfvedömet hållas måtte, det vore alt för vidlyftigt att här framföra; Af Osiand: Æ. eccl. II: del: fol: 562, har man det att Ärkeb: i Chartres tog på sig Mässe- eller Mariæ-särken, när han skulle strida emot Rollonem och segren erhålla; huru de lade dem öfver de sjuka, även öfver de döda, der medelst att sjukdomen fördriva, liken helga, och annat dylikt uträtta; det är kunnogt af många historier; hvilken vidskepelse blef så inrotad, att den än hos en stor del af gemena hopen lider. Tit: IX. Ord-lista och uttydelse på de ting och ord som äro hittade och brukas här i kyrkorna. NB. Emedan Gudstjänsten är hitkommen ifrån utrikes orter; så kommo ock många ord in, som nu äro lika som egna; ad sanctiorem.