111 / 1095

auctoritatem conservata est antiqvitas; brefltt Augustinus i sin tid; lib. 2, de Doct. Christ. Cap. II. vilket våra stora antikvarier, som jag fått se, nogsamt tillkänna giva; såsom Baazius, Benzelius, Celsius, Dikman, Ericus Olai, Hadorfius, Laurentius Petri, Loccenius, Messenius, Olaus Petri, Paulinus, Peringsköld, Rudbeckii, Schefferus, Stiernhielm, Spegel, Tegell, Verelius, Wexionius, Örnhielm, och flera många inhemska, förutan de utländska. Altare, Hels. fattas. Lat. altare, altar, ara, fastän någre göra åtskillnad emellan Altare och Ara; någre intet; se Vossii Lex. Emyt. in h. v. Carol. du Fresne etc. R. Neuhussii Examen Philologicum, p. m. 17. säger Altare icara Altar Ara, pag. 36: Ara seu ansa, el. af Gr. aiao, oro. Huru dessa ord komma överens med Orient. språken Heb. Chald. Syr. Arab. Aethiop. Pers. ipsoarest Radix är nby lat. ascendit; ty det synes af Martinii Lex. Phil. Joh. Frid. Nicolfai Lex. Orient. Harm. p. m. 110, 499. sy, Tutan; utmärker, högt ting, upprest högre än jorden; Lat. altus; altitudo. se Lexica. Uti Ulphilas Bibel kallas Altare Hunslastab; det är offerställe av Hunsl, Hunsl; offer; och stadh; ställe; se Stiernh. Gloss. ad Ulph. Uti gamla sagorna kallas det Staller; Olof. Sag. rodnis staller i blodi, h. e. altare beströks med blod. se Dikm. Antiq. Eccles. 4. fläck p. 46. Att åtskilliga altar äro i världen brukade, ifrån världenes begynnelse, hos allt folk, och långt för än någon kyrka byggdes; det är över allt kunnigt. Även att hedningarne upprättat många altare och haft dem vid många offer; se Dieterici Antiq. Bibl. p. m. 209. Vid detta ordet Altare nämnas många ting, såsom Altarekläder, lat. Antipendia; av åtskilligt slag; Altarduk etc. etc. Kudde eller huvudkudde, elr Bolster, pulvinare parvum. Heley Altarbyrdd; mattkott; altaragium; Somneri Gloss. in h. v. Speg. Gloss. Sv. G. p. 17. vilket mattkott elr Altare-heley, prästen skulle hava för mässan han gjorde vid altaret; även vid andra tillfällen, som icke på alla orter lika var; jag nämner här allenast Hälsingelagen, som giver vid handen, att 1: skulle för 3 själamässor givas, 1 1/2 aln lärft; 9 marker leva bröd; eller limpor, bullar, stora kakor; se Dikm. Ant. Eccles. 19. fl. p. 279. 9 m. smör; vete; kyrkofall 8 fl. 2. Skulle på 5 högtidsdagar, näml. Jul, Kyndelsmässa, Påsk, Pingst, Helgemässa etc. givas prästomen mattkott.