Sida

123 / 1095

Om faddrar

Skannad sida 123 ur Glysisvallur
AI-städad text
I detta kapitel om faddrar, uti Evangelii skrifter, för svar gud- och dop-fadder införda. Glömt var alldeles förut sådant mening gjordt; se näst föregående om evangelierna. Sabbar (Gud-fader; Gud-fader; Guds-son, Guds-dotter; lat: Compater; patrinus). Somliga utbyta ordet uti god och fader; lat: bonus pater; god-moder, bona mater. — Skillnad af Guds; lat: Deus; och fader; lat: Pater spiritualis; ty att faddrarna bevisa och åtaga sig barnets skötsel inför Gud; se Spegels Gloss: S. G. pag: 97, Dietm: Ant: Ecclef: 21: fl: p: 306. Det senare hafva de i sednare tider sig inbillat, derföre är klart af gamla sagor, att af fadderskapet är ordet andeligt fyllskap, så att giftomål dem emellan räknades gudssläktskaps-lag, för högmäld lag. Det utan blef och en besynnerlig vänskap derigenom upprättat, så att ordspråket dit varar: Att tve äro kun-faddrar. I sednare tider voro allenast 3 faddrar; åt småbarn tagit två män, och ena kvinna; men åt småbarn tagit två kvinnor och en man. I våra tider äro lika af män och kvinnor, och der jämte en ungkarl-fadder, och ena jungfru-fadder. [Supplementum] §: 6: Faddrar; 3 förmågo af Matth: 19: 13, vele fuller någre påstå det faddrar hade strax varit brukade i apostlarnas tider; men huru det med vara må, det lämnas där hän; troligare är det, att detta fadderskapet är uppkommit i de senare tider; ty ibland de många ritus som Bellarminus införer, Lib: de Baptif: Cap: XXV och XXVI, hvilka han delar uti III: Claffer; i den I: sättas 12 st: som böra föregå dopelsen; uti den II: 5: st: under själva acten; och 5: st: uti den III: Claffen; infördes uti VIII rummet Patrini, sv: faddrar; hvilka ock kallas, Susceptores, Compatres, Commatres, Fidejussores, etc. Det brukades så väl uti den Grekiska, som Latinska församlingen, varest ock själva föräldrarne voro faddrar; men uti et möte i Maintz, A. C. 813, blef af Påfven Leo den III, förbjudit sådant fadderskap af föräldrarne; på det en åtskillnad skulle vara emellan patrem naturalem et spiritualem; såsom Walafr: Strabo lib: I: de R. E. Cap: 26, berättar; härmed jag menar vår sven, ock är kernt: Gudfaddrar och Gudmödrar; Lat: Patres et Matres spirituales; lättare är gudfader och gudmoder; såsom någre utbyta ordet; tillägges här ses ock: Gussar, Gusmor, el. Gusmor. Skall man ock tro vad Platina framförer om Hygino som lefde A. C. 150; så brukades då allenast en person till fadder; Men P. Layman förstår detta om de barn som voro född af kristel: föräldrar; se hans Theol: Moral: Tract: II. Cap: IX; men flere faddrar när de ifrån hedendomen.