Sida

124 / 1095

Skannad sida 124 ur Glysisvallur
AI-städad text
III. Om de döpte. Purpurfärgade, prydliga flagg-tyger, det finnes av åtskilliga fönster, som i all ting är lika med trotta hos oss än brukeliga. Fana, Gloff: Lat: Theot[isc:] Fanon f. linteolum. Alcuinus de off: Div: sudarium. Rab: Maurus: mantile, Fanones candidi. Spegels Gloff: S. G. p: 99. Vexillum, labarum. Icke allenast krigsfanor, som mångstädes hänga här i kyrkorna, i synnerhet i soldat- eller knekt-socknarna; utan i synnerhet de gamla processionsfanor, vilka buros omkring åkrar och fiskevatten om våren; på Eriksmässodagen och de få därför kallade gångdagarna; att signa utsädet, etc. se Dikm: Antiq: Eccles: p: 134. Släktan på samma sätt gjorda och utspända, med en tvär käpp ovan ena stång mitt på, neder åt; såsom Israels Barns Släkters Fanor eller fanor beskrives vara; se Peringsk: Bibi: Släkt-Reg: Lat, bemärker hos våra gamla, kläder; lat: Vestimenta; se Verel: Lex: S. Stiernh: Gloff: Ulph: kläde-fat, eller kläde-kläder; se Tit: VIII. katabur, klädebonis; se Dikm: Antiqv: Eccles: p: 179. Fest; lat: Festum; högtid; voro många fäster eller högtider, i synnerhet Jul, Påsk och Pingst. se Sigonii de Republica Heb. lib: 3: Cap: 10. Qvenst: Antiqv: Bibi: Cap: 10. N. 5. pag: 842. Martini Lex: Philol: Crellii Prompt: Bibi: ad voc: Fest. Lundii Sanct: Jud: 1: 5. C: 16. Fant, Font, Funt-kar, av lat: ordet Fons, som bemärker källa, atrium; se Loccen: Antiqv: etc. därför att döpelsen skedde vid källor och rinnande vatten i början; ty Fons är af Fundo. qvia fundit aqvam vivam, Varro lib: IV. in L. L. Isidorus lib: III. Cap: XI. Men i senare tider skedde dopet uti kyrkor, då var och en kyrka skulle hava ett Funt-kar, eller Funt; se Speg: G. p: 2, Del, Cap: 3. p: 38; upprättat av Sten, redan Seculo VI; se Osiand: E. p. Tom: II. p: 23; Såsom de än här finnas mast vid alla kyrkor; icke allenast utskurna med många uthuggningar, utan också så vida att barnet helt och hållet nedläggas kunde i funten; voro omviga, och så heliga hållna, at ingen, utan allenast Prästen, döpelse-fadern, fick händerna där uti taga; och klockaren som vattnet hällde; vilken funt stod strapp inom kyrkodörren; mycket ock är om påsk-afton, nästan på samma sätt som om klockor är berättat, Tit: III. Grav, grift, graft; Germ: Grab; Angl: grave, lat: Sepulchrum; av gravva, gräva, graban, se Stiernh: Gloff: Ulph: p: 75. Speg: Gloff: S. G: p: 156. lägerställe, umgerstad, gravställe; Angl: Sax: Legerstowa; se Joh: Bromton Chron: de Reg: Emundi leg: p: 858.