125 / 1095

lat: dormitorium; cubile; liktun; livsställe; coemiterium; se Spegels Glossarium p. 254. Varför de gamle haft sina gravar på södra sidan om kyrkan; se Tit. II. [Supplementum] § 7: Grav, grift, kisteväg, begravning, etc. Vad man om gravar och gravvårdar tillförene har berättat, det kan ses av Tit. III § 5 och 6; dock lägges detta här till, förr än det som sedermera § [10] om själakistor kommer att införas; nämligen: att gravarna hos annat folk voro åtskilliga; dock i synnerhet delade i en slag, nämligen: A: Sådana som strax igenkastades med mull, när liken voro begravna; B: som voro uppmurade och således bevarade i långa tider, och därför kallade: Aedificia subterranea; conceamerata; Antra subterranea; etc., såsom av Martinis Topogr. Urb. Rom. Lib. IV, Cap. XIX, G. Fabriciis de Rom. Cap. XX och av fleras skrifter är att igenfinna; vilka gravar voro mörka; självständiga vita personae; etc. Såsom än i dag här hos oss brukligt är; även på kyrkogårdarna, varest envar gård äger sitt avdelade gravställe; fastän att nu typligen i några församlingar detta inte mera brukas, utan liken begravas i ordning på kyrkogården som de ditsända är, utan att akta gamla gårdsrummet. Att i forna tider här som flerestädes, och än vara kan hos gemene hopen den meningen, som skulle kyrkogården eller den så nämnda vigda mullen befordra något till den dödas fromma; jag må inte nämna salighet; det lärer många veta. Om detta är kommit därav, att fäderne i Testamento, såsom Jacob, Joseph, etc. etc. påstått att etteligen deras döda kroppar skulle föras till deras fäders grav; orsaken den rätta giver D. Gerhardus, in Gen. Cap. 47: 30 och Cap. 50: 13; det och ganska många i senare tider gjort hava, såsom Monica Augustini moder; etc. etc. varom kan läsas Meurfii Exercit. Crit. Part. II. Lib. II. Cap. 15, Kirchmanni Lib. III. de Funeribus Romanorum Cap. 14. Eller är det kvarlevor av den påviska surdegen; eller av den blinda hedendomen; det lämnas där hän; nog är gemene hopen enfaldig uti detta och dylikt mera; varför äro nu de många psalmer bortlagda, vid de dödas begravning. Grav-skrift; se Epitaphium. Hake, hakeduk; mässhake; lat: clamys sacerdotal. af Angl. Sax. hrtet; se Stiernh. Gloss. in h. v. Verelii Lex. S. S. Dijkman Ant. Eccl. p. 178. Tit. VIII; om mässa och mässkläder. Hospital; fattighus; fattigstuga; av lat: Hofpitium; Sv: vårdhus; se Vossii Lex. Etym. in h. v. Nosocomium; gr: nosos, lat: morbus; Sv: sjukdom; och kome, lat: pagus, vicus; Sv: hus, rum, ställe, där de sjuke ligga; vilka hospital Ansgarius begynte.