132 / 1095

119 och ve, vi i dessa dagar finna vilja igenstoppa öronen; före- och därför äro icke allenast dessa noters tonationer av Ut, Re, Mi, etc. ogillade, och i stället A, B, C, D, etc. uttagna; utan också detta Kyrie kallat brutet, på sångboken; förutan det Kyrie Eleison som läses och sjunges vid början av Litanien; se Tit: IX. Litan: Suppl: §: 11. Kyrka; Gr: Kyriake; Germ: Kirche; Angl: Church; lat: templum; Sv: Tempel. Egentligen ordet kyrka, är Kyriake Ekklesia, lat: Ecclesia f. coetus Domini, Herrens församling; folk som bekänna Christum; såsom det ofta tages i många skrifter; eller är det Kyriake, Dei domus, Herrens eller Guds hus; eller Keryxion, locus prædicationis, predikostol; kan vara lika, ty det gör ett; se Loccen: Ant: Cap: VI. p. . . . Benzel: Hist: Eccl: Sec: I. p: m: . . . Spegel: Gloss: S. G. p: 247. Och får hända sannolikare än förra mening, som ordet kyrka taga av latin: Circo, Circulo; Sv: Cirkel, ring, kumpel; därför att folket ställde sig i ring, och rundtomkring dem som hade något att tala till dem; se Dikm: Ant: Eccles: p: 17. Tit: I: om kyrkor i gemen, §: 5. De gamle kallade kyrka, Alh, Hall, Heal, Hargur, Skior, Skur; se Verel: Lex: S. S. och Not: ad Herv: S. ty kyrka betydde då stypa, syfta någon till pöp; lat: Strangulare; Verel: Lex: p: 149. Av detta ordet kyrka är ------ Kyrkoherde, Ecclesiæ Pastor. Kyrkoherre, Dominus; som det strider emot Guds ord: Jerem: 6: 30, 31. 1 Pet: 5: 3; se Suppl: Tit: IX. § [16] Pastor. ------ Kyrkobok, prästbok; se Tit: VI. ------ Kyrkoport, -port eller stenstuga, se Tit: III. §: 4. ------ Kyrkogård – se tit: III: §: 4. ------ Kyrkopärberge, se tit: V. ------ Kyrkomässa, se tit: VIII. §: 3. Kyrkoskrud, se skrudekläder. Kyrkovaktare; -trädgård; -protokoller; -plån; kyrkovärd; se Dikm: Ant: Eccles: 5: st: p: 48, etc. ------ Kyrkovall. Lik; lat: Laic; se Likn. Dan: Lig. Germ: Leiche. lat: cadaver; corpus mortuum. Somliga tyda ordet av lik; lika; lat: Simile; därför att döden gör alla lika; se Dikm: Antiqv: Eccles: 7: st: p: 58; hvarest av Boethii verser, lib: 3: införes vackra lat: verser, vilket av poetiske skrifvare åtännes. Andre påstå det, att lik; lek; lekam, är kött, lat: Caro; se Stiernh: Gloss: S. G. p: 107. Och som människan består av två delar, själ och kropp eller kött; igenom döden går själen [ut]