135 / 1095

attad i den sena liturgin på styvt språk, 1526; och var ärkebiskop Laurentius Petri, på vårt tungomål, efter sin goda lärofader D. Luther; vilket uti dessa senare tider ändrat är i så måtto, att mycket är tillagt, som uti de förra litanier intet finnes vara infört; det våra kyrkoböcker utvisa kunna. Att allenast är härvid att berätta, nämligen att början av detta bönesättet som så lyder: Kyrie Eleeson etc. se Suppl: Tit: IX. §: 9. Kyrie; haver varit utsagt och utsjungit, i förra tider åtskilligt; v. g. Kyri-eleison; Kyrieleis; Kyrieleifare, etc. af den orsaken, at grekernas H. et. ti. är dels utfört för E; dels Æ eller Ä; dels Ei et. Äi; hvarom kan läsas Reinhardi Histor: Ling: Græc: p: m: 36. Vossii Gram: Gr: och andre flere. Liuc; Græc: Λύχνος. lat: lux; lumen; Dan: lys; Germ: et Holl: licht. se Ulph: et Stiernh: in liuhath; Sv: Lysa, liusa; etc. se Voss: Etym: lex: in h. v. Brukades i forna tider mångahanda Lius; såsom Alleluja-lius; Sluda-lius; Utlelo-lius; Syrpegangelius; offerlius; vigselius; etc. se Laurent Petr: Ol. - Dikm: Ant: Eccl: 9: st. p: 172. årat av år. ------Liusarm; Lius-stake, etc. lat: candelabrum; se lex: lat: Vossii; C. du Fresn: ------ Liusmässa, Syndamässa, Candelmässa, etc. lat: Candelarum festum. h: e[st] Purificatio. Av de många lius, som icke allenast på sjen dagen, näml. d. 2: Feb: brunnit; utan ock därför, at på sjen dagen skulle alle de andra lius, som över hela året skulle brukas, vid allt tillfälle, större och mindre, vid helgonens beläten, martyrers grifter, etc. etc. invigas; se Olai Petri Chrönik: Loccen: Ant: Sv: Got: = = Dikmans Ant: Eccl: p: 98. Vilka lius fattades på vissa tider uti bleck-pronot; ljushållare; liusarmar; liusstakar; liusastänger; lius-pipor; -platar -pannor; -stickor; vilka färdades genom händerna på beläten; uti kor; etc. etc. av vilka av latinerne dels nämnas Cicendeles, Canthara, Delphini, etc. se Lexica ganska många; Antiqv: Eccl: och [Supplementum] §: 12. Lius. Man må icke så om lius uptaga, at de påviskas och påviskas lius och missbruk, har varit för rätta liuset; ty at lius äro redan brukad i apostlarnas dagar, det är kunnigt, af Aposp. Gärn: 20: Cap: 8: v. för den orsaken, at som församlingen under svåra förföljelser måste hålla sig in om låsta dörrar och mörka rum; så måste nödvändigt sådan lius brukas; hvilken olägenhet varade til kejsar Constant: Magni regemente. Dock blevo ock sedermera lius brukad, när de kristne höllo sina Vigilias, eller förberedelser til gudstjänsten om nätterne och aftorne; hvar af våra aftonsånger