141 / 1095

128 Augustini dagar, som han gjorde, när hans mor Monica dog, svarar om fast själv skriver uti: 9: Confess: Cap: 12; och det som skedde när hans mor själv döder var; svarar ock Possidius, ävensom väl Calixtus, de Sacr: Missa L. XXXVIII. stadgade; och de själamässor som i påvedömet sedermera äro uppkomna, vilka väl behålla gamla vackra namnet, men därunder ligger mycket förgift om befrielse ifrån skärselden; etc. såsom diopetals skrifter utvisa; varandes ingen tvivels där om, att ju ock sådan stadga var uti våra gamla Kyrkobalkar både i Hälsingelagen; som alla de flera; v. g. Om själamässor, som gjordes efter den dödas lägenhet, dina efter fattiga, men 3 efter de förmögna, för vilka prästen får i Hälsingland skulle hava: 18 alnar lärft; 9 lerna bröd; 9 mörk smör; se Kyrk: B. 8: kl. Men skulle ock sällas själamässa däremot, så måste därom accorderas särskilt med arvingarna; vad de förenämnda, 9 lerna bröd vidkommer, så voro de 9 st: stora kakor, efter vår löpare räkning. Huru själamässorna efter döda barn och ogifta skulle sällas, nogfarandes man och stackarl; vad om står och utsat i bemälte Kyrkobalk; ävensom om skottbögen, i 7: flocken; Om tiondemål, i X: kl. som nu kallas spåsmål; ty så lyda orden: Hvar bondens barn, som Guda liknande tager då ofri en penning tiondemåla. Hur mycket de får fingo när de döpte barn, vigde brudfolk, ledde hustru i kyrka, besökte sjuka och dem sände eller smorde med olja, etc. etc. står föreskrivet i 7. 8. 9. 10. 11: flock: St B. Kälf: 8. De föllo dessa utom besynnerl. offerdagar, som här i landet 5: st. [voro] näml. Jul, Påsk, Helgonamässdag, Syndol och stämmomässa; då en var bonde offrade penningar, uti ena mjällöga, som sattes fram i storskörden; och hustrun bar fram annat, såsom ost, trä, ull, lin, etc. Var någon borta; böte två penningar. Detta och mera, var dem ganska angeläget, emedan deras salighet hängde på dessa offren, i synnerhet på själamässorna, ty ju mera som gavs åt prästen, ju högre kom han upp till Guds stol och rike i himmelen, och därför blev ock än kallad sådana offer eller gåvor Själs-stol, det är: Själens eller den dödas stol eller ställe i himmelen. Vilken högst skadlig lära uti Kungl. Gust: I:s lofliga regemente blev omkullkastad; dock med största möda, allramäst för den varande präst-girugheten skull; såsom Svenska landslagen nogsamt utvisa; och fast många ord av de gamla präst-inbärgterna behöllos, så blev dock staten ändrad, till en viss taxa om prästernas söner, år 1628 den 20 Aug: som är den första förordningen efter Reformationstiden om prästernas uppbörd, varpå sedermera många Kungl. förordningar äro utfärdade; v. g. 1529, 1556, av Johan III, 1572, av K. Carl IX, 1586, 1601, 1603, av Gust: Adolph, 1612, 1617, 1626, av Drott: Christ: