142 / 1095

129 flina, 1638. av K. Carl Gustaf, 1658. av K. Carl XI. 1675. 1681. av K. Fredrik 1723; och flere som här förbigångna äro. Olja, av Gr: έλασιον. Lat: oleum. Germ: Oel. Dan: Olie. Belg: Oly. Angl: oyle. Ital: oglio. Speg: Gl: S. G. p: 330. Minsert: hex: G. L. Vossii Etym: — Sagt uttryckt av Oliver. Brukades mycket i forna tider vid åtskilliga tillfällen; ty finnes uti de ålderstigna böcker: oleum infirmorum; Oleum energumenorum; Oleum cum balsamo s. Chrisma; Oleum Sanctum s. Catecumenorum. etc. vilka oljor förvarades uti Olje-kar; olje-käril; se Ar. Orga, Organ, av Grek: όργανον Organon. Lat: Organum, betecknar i gemen allt verktyg; men i synnerhet för det förnämsta speltyg, ibland blås-instrumenter; som kallas Organo-pyena eller Instrumenta, och räknas hos några 7. slag, näml. tuba, tibia, fistula, buccina, Cornu, se Carol: du Fresne Glossar: Tom: 3: p: 63. De skiljas ifrån de speltyg som kallas Organa Hydraulica, om vilka kan läsas Pancirollus de reb: deperd: tit: 40: p: 134. Car: du Fresne Gloss: tom: 1: p: 64. Om de Organ, som nu äro ibland Pneumatica, kan ses, hvad Angelus Politianus in Miscell: Cap: 13. p: 2. 3. Polydorus Virgilius, lib: 3. Cap: 18. Michael Prætorius in Syntagm: Musices tom: 2. de Organograph: Part: 3. Cap: 2: D: Mayerus in Museum Ministri Ecclesiæ Tom: I. Part: II. Cap: VI § VII. p: 600; och flere skrivit; näml. at det är nog ovist, om tiden, när de begynte brukas; om deras första uppfinnare; och dylikt mera. Bulengerus, lib: 2, de Theat: berättar det Organ wore redan till uti Juliani Apostatæ liber. Hieronymus, tom: 9. Epist 28. p: 113, nämner ock Organ i sina skrifter. Durandus de ritib: Eccles: Cathol: lib: 1. Cap: 13. p: 49. menar det de först begynte spela i Organ uti Påfven Damasi tid. Platina synes hava sannare som säger Påfven Vitaliani, vid pass A. C. 660. vilket jämväl Balæus bifaller. Aventinus in Annal: lib: 3. p: 300. äfven Marianus Scotus in Chron: förmäla det Orgelverk först är sändt ifrån Grekland till Frankrike, A. C. 757. varest på sedermera där i riket med flit arbetades A. C. 828, etc. Fleres meningar uppräknas här intet; ty man kan här av sluta, at denna konst allt mer och mera tagit till, som andra instrumenter; vilket ock Bruschius de Monast: Germ: vittnar, i tu at Abboten i Salerno, Gregorius var den förste som lät göra et så stort Orgelverk, at största pipan räckte 29 fötter lång; och 1 aln i omkretsen. Sabellicus, 8: Enn: 10: skriver det A. C. 970; då Sixt: IV. var Påfve, förökte Bernhard en Tysker många stämmor på Orgelverken. Men at dessa organ Glysisvallur II. 9