Sida

145 / 1095

Skannad sida 145 ur Glysisvallur
AI-städad text
132 Uti II. rummet stodo axconfoessi, såsom de fingo stå inuti vapenhuset eller narthece; se Tit. I. Suppl. §: 5. och åtnjuta vapen eller gudstjänsten; men intet komma in uti församlingen, på kortare eller längre tider, allt som brottet kunde vara, som det och än här sker. Hvar om kan läsas Gregorii Nysseni Epist. ad Lat. Can. IV. et V. Tom. II. III. rummet kallades audientia, hvilket var strax in om kyrkodörrarna, på ett särskilt ställe, hvarest de hela gudstjänsten måste stå på knä; hvarföre kallades detta: προστλατα (prothklata), såsom än sig oft i bruk är, uti de kyrkor, hvarest inga vapenhus finnas bygda. IV. stället var loginang, då den brottslige fick stå och vara ibland de andra av församlingens ledamöter, men intet begå Herrens nattvard, för än brottet var försonat och plikttiden förfluten; hvilket allt, huru det stämmer in med våra tider, en var sättia kan af Kungl. förordningar så väl gamlare som nyare; varandes här vidlyftigt att införa, huru ledes delinquenterna i forna tider intagne blevo, till församlingens gemenskap. Postilla, är av latin. Post och Illa, s. Postea, sv.: Efteråt; Mart. Lex. Ph.: ty sedan lärofäderna hade utlagt meningen, sade de: post illa; puta ad illa auctoris verba adscribit ea, se Voss. de Vitiis sermonis lib. 3. Cap. 36. p. 573. Polydorus Virgilius de Inventoribus Rerum lib. 8. Cap. 9. skriver att detta uppkom redan i Moses tider, så att sedan Moses hade utlagt lagens ord, lade han uttydningen där till, och därefter, och ty kallades den, post illa. Nu tages Postilla i gemen för bok som har någon uttydning över de årl. sön- och högtidsdagars evangelier; Men huru sådana postillor rätt böra brukas, är värt att läsas D. Lutheri Schrift. in Abusum Postillar. tom. 8. Altenb. fol. 45. Tarnovii de Min. Eccles. lib. 2. C. 7. Zepperi Politia Eccles. lib. 2. Cap. 7. et de Art. Concionandi p. 45. Svedberg: Ungdoms Regel P. XIII. §: 71. 72. D. Mayeri Museum Ministerii Ecclesiæ Tom. I. Part. 2. Cap. 1. pag. 152; och flera många. [Supplementum] §: 19. Postilla. Den förste som berättas ha samman satt Postilla eller förklaringar över texter, epistlar och evangelier, säges fuller Paulus Warnefridus ha gjort, efter Sigeberti Gemblacensis Krönika, A. C. 807. Men närmare synes Sixtus Senensis träffat sanningen, när han skriver: Bibi. Sanct. Lib. IV. p. m. 285; att Albinus Alcuinus, född i England, en munk eller abbot i S. Martini Turonenf. kloster, den kunnige Bedæ lärjunge och sedermera den beröml. kejsar Carl Magni præceptor; efter bemälta kejsares befallning har sådant utarbetat, eller en postilla skrivit över evangel.