146 / 1095

på fjärde året, utdragande tvenne förklaringar av åtskilliga fädernas skrifter; nämligen av Augustini 48 st. Origenis 4 st. Gregorii, 39; Hieronimi, 6; Maximini, 17; Bedæ, 48. Ambrosii, 10; Chrysostomi, 11; Isidori, 1; Hillarii, 1; Severini, 1; Fulgentii, 2; Leonis, 21; som göra inalles 209 förklaringar. Vad D. F. Mayer, om detta skriver, det finnes uti Mus: Min: Eccl: Vol: I: Part: II: Cap: 1: Qv: 1: p: m: 185. Av dessa postillor blev läst sedermera på predikstolen för församlingen, så väl av prästerna, som av andra, i forna tider; Secul: V; voro de så kallade Notarii som postillor läste i synnerhet när prästerna sjuka eller frånvarande voro; såsom av Casauboni skrifter är att igenfinna; och vilket har ock varit i bruk här i landet, och troligtvis än varar, att icke allenast prästen läser utur postillor sina predikningar, ord ifrån ord, innantill; utan ock klockaren, i prästens frånvaro. Pret, Präst; är av Gr: πρεσβύτερος, presbyteros, πρεσβύτης, lat: Senex. En gammal sådan; åldersman. Dan: Præst. Germ: Priester. Ang: Priest, Minister of the Gospel. lat: Sacerdos. Gall: Pretre olim prestre. Ital: Prete; se Minteus lex: Gr: Lat: Spegel: Gloss: p: 352. Här tages präst egentligen för en lärde eller lärare, som må vara ung eller gammal, se Ditm: Ant: Eccles: p: 249. Loccenii Antiq: S. G. Prophet, av Gr: προφήτης; lat: Propheta; den som säger något förut om tillkommande ting; eller profeterar; se lex: Græca. Även i utydningen i Sv: Bibl: till I: Reg: 18: 29. I: Sam: 19. 20. I: Cor: 14: etc. D. Mayeri Mus: Min: Eccl: Tom: I: P: I: C: 1: p: 14. Prost; Probst; provost; Provoster; prostir; sökes enkelt av det lat: ordet Præpositus, som bemärker framförsatte; eller av Provisor, en uppsyningsman; eller av Grekisk: πρεσβύτερος, lat: Primus; πρεσβύτης; se Just: Martyr: in Apol: 2; vilket senare synes säkrare vara, fastän många kalla den förra meningen av latinen. Ditm: Ant: Eccles: p: 250. Här av är — Dom-Prost; Dom-herre, som satt vid domkyrkan näst biskopen; se Upl: L: P: XV: fl. — Prosteri; Prost-döme el. Prost-stift; lat: Præpositura. — Prost-ting; lat: Visitatio Præpositi. Supplement; §: 20: Psalm, är ett grekiskt ord; som egentligen bemärker klang eller ljud på harpor, strängaspel, pipor och blåsinstrument; etc. men nu även väl för sång med mun och tunga; som eljest kallas ὕμνος, Hymnus, hymn; vilket ord finnes ock uti våra gamla psalmböcker vara infört, här av är ock det bekanta ordet Ψαλτήριον, Psalterium, Sv: Psaltare. Chaldaic: psalterion, som tages icke allenast för