Sida

151 / 1095

Supplementum §: 21.

Skannad sida 151 ur Glysisvallur
AI-städad text
De Egyptiska pyramiderna var uppbyggda ifall patriarchan Josef till spannmålsmagasin, när uti de goda åren han lät säden bevaras till undsättning i dyra tiden; Genes: 41 Cap: det och Nazianzenus förstå låter; Så äro månge som detta neka; varom kunna läsas Salmuths, Marshami, Bargæi, Faesii, och i synnerhet Joan: Braunii emot Spencerum lib: 4: Select: 5. §: 154. p: 507. Men vår Svenska vitterhets-liknande Antiquarius, såsom Biskop D. J. Svedberg nämner, J. Peringkiöld, uti Bibl. Släkt-bok: om Egypt: Konungatalet, pag: 178: p. Beskriver och avritar sådana pyramider, och det efter avritning som Jean Greaves upprättade i sin Rese-skrift 1646; Och som D. Peringkiölds märkvärdiga arbete finnes nu i alla kyrkor, så kan envar som behagar, se och finna sitt nöje här om korteligen; Men den som mera veta vill, den får det igen, hos Cornelium de Bruyn och hans Itinerar: An: 1698, in Fol: Athan: Kircher: in Oedipo Ægypt: Tom: 2: Part: 2: p: 109. Benh: de Montfaucon, Antiq: Tom: 5. P: 2: Cap: 3. p 179. p. J. Gravium in Pyramidogr: edit: Lond: 1646, in 8vo. Herm: Wit. Hum, lib: 3: Ægypt: Cap: 10. Neocorum in Biblioth: lib: Nova A: 1698; p: 777. p. och flere andre. Men huru än det må vara med de Egyptiska pyramider och deras skapnad, som av förenämnde Auctorer är att se och finna; Så är tveklöst detta att ögonskenligen märka, att de pyramider som nu här i landet över allt uti Kyrkorna uppsatta äro, äro mycket lika de pyramider som Kejsar Augustus själv i sin tid lät uppresa in campo Martio, framför gravvården, som Mausoleum Augusti kallas; varom Suetonius, Strabo, och flere Historici skriva, varande avritade av Anton: Lafreri, A: 1550, och 1558. Att de även äro nog lika de Ol-stolpar som fordom stått, och än förbättrade stå vid landsvägen uti Upland; jämt väl brukade uti Sigiller som en divis: p. det är allom kunnigt. När jag berättade i Uppsala för D. D. D. [Doctori Danieli Djurberg] vad i Rogsta kyrka skett var, 1701, om dessa pyramider; såsom de första här i landet; så utlät han sig, D. och Prof: således: Kan hända! varit rättare, att sätta dem på bägge sidor om dörren, lika som Jachin och Boas, i Salomons Tempel. I: Reg: 7: 21. [Supplementum] §: 21. Påve, Lat: Papa; ett övernog kunnigt ord; men icke så om ursprunget; en del taga det av Interject: ordet: papas, som är förvundrans ord; emedan Papa är admirandus; en del av Corona emedan vid början papa var så mycket som tonsur, eller rakad upp i hjässan; Græc: kallades det, παπακριρία; se Balsamon ad Synod: Trull: Can: XXI. Närmare komma de som säga det vara sammansatt av Pa-Pa; till att bemärka Patrem Patrum, i det Pontifex Romanus,