AI-städad text
43
Prästerna fördelade sin skörd, såväl som mål genom eftertänkelser, v.g. om vissa förordningar; Luc: 12: såväl som om den rika mannen, Luc: 16. Hvilka utan allt tvivel i synnerhet syftade på prästerna; ty det sammanhanget af 33: v. nogsamt utvisar.
Eller ock att tionden försumlades af dem som den utgöra borde, såsom i Nehemiae dagar, Cap: 13: 10. i Malachias tider, Cap: 3: 8. 9. 10. i Joh: Hyrcani år af Maccabaeernas tidsstjernar; p. p. p.
Lit: C.
På hvilka tider af året tionden borde levereras, det kan man nogsamt slutta deraf, att den skulle följa strax efter skörden som framhafvats skulle på vissa tider; Lev: 19: 23, 24. 23: 10. Bland andra skrifver Buxdorf: in Synag: Jud: Cap: 12: således här om: I månaden Elul, som kommer in med August: skulle boskaps-tionden levereras; i Tifri eller Sept: säden; i Schebat, den är Januar: af bärande träen; dock intet på de första 3 åren; såsom Rab: Ab: Efra förklarar Lev: 19. och Num: 18: Cap:
Lit: D.
Att all tionde vid början hörde egentel. Levi slägte till, och prästerna såsom ett arfvegods, emedan de intet hade några jordelotter, såsom alle de andre slägter i Canaans land; det står tydel. Num: 18: 20-24. Dock huru den skulle skiftas; det om är här tillförende berättat, Lit: A.
§: 2.
Ehuru väl denna Guds lag om tionden var här ock tydelig; så frågas dock om den må ställas under Jus Naturae, naturens lag; eller under Jus Politicum, världslig; eller Jus Ecclesiasticum, kyrkolag, som ock kallas Ceremoniale. Och emedan lärarna härutinnan äro icke ense, så framföres här någre deras meningar som jag sett har:
a. Om naturens lag på det tionde af giften, af Alex. ab Alexand: Gen: Dier: lib: 3: Cap: 22. Wilh: Zeppero, de Leg: Mos: lib: 4: Cap: 40. Joan: Stuchio de Sacrant: Gent: Fol: 160. Baronio, Annal: Eccl: Tom: I. Sect: 74. tagande skälen der till att Abraham gaf tionde förr än Guds lag der om gifven var; Gen: 14; äfven Jacob, Gen: 28; äfven mål hedningarna; p. p. p.
b. Canonisterne påstå det vara Jus positivum Divinum, Guds ständiga lag, som bör alltid gälla; men intet vara underkastad någon ändring af världslig öfverhet; det med många ord Marcus Antonius