Sida
896 / 1095
Bromans genealogiska verk och källor
AI-städad text
obekant tidpunkt till Hälsinge nation av Bromans måg v. häradshövdingen Anders Gropman (död 1783). Den är, förmodligen genom nationens försorg, inbunden i ett blått pappband med skriven vit ryggskylt.
Under årens lopp har volymen förklarligt nog använts av forskare m. fl., varom bl. a. en del rättelser och tillägg av olika händer vittna. Dessa saknar icke sitt värde — låt vara att det ges undantag — och har därför i de flesta fall medtagits i utgåvan (inom klammer).
En avskrift av verket, utförd med driven stil från 1700-talets mitt eller senare hälft, förefinnes i Kungl. Biblioteket (signum: H. 8), dit förvärvad på bokauktion i Stockholm 1854, då den kände storsamlaren kungl. sekreteraren A. M. Lundholms (död 1864) böcker, handskrifter m. m. avyttrades. Även denna volym har varit uppmärksammad av den genealogiska forskningen, som det vill synas tidvis mera än originalmanuskriptet. Den företer emellertid mycket få ändringar och tillägg i jämförelse med originalet.
Ett visst intresse har en i Stockholms-avskriften förekommande uppgift, att ett dussin personer, flertalet köpmän m. fl. i Hudiksvall, »hava inlöst Sal. Prosten Bromans Genealogiska Tabeller», alltså väl avskrifter av enstaka släkters genealogier, som för vederbörande haft särskilt intresse.
Bromans verk måste utan fråga betecknas som en för sin tid märklig och betydande prestation, särskilt beundransvärd med hänsyn till de svårigheter av skilda slag, som författaren haft att kämpa med. Av tryckt genealogisk litteratur existerade ju på hans tid så gott som intet, om man bortser från de kungliga och adliga ätteledningar o. likn., för vilka han icke hade någon nämnvärd användning. Det material, med vilket han hade att arbeta, utgjordes av allt att döma så gott som uteslutande av handskrivna ting. Huvudkällan fann han givetvis i kyrkböckerna, där sådana bevarats och i den mån han kunde bereda sig tillgång till dem, vilket säkerligen icke alltid kunde ske direkt och genom självsyn. En del matriklar o. likn. har han också använt — det gäller om universitets- och nationsmatriklar i Uppsala — men åtskilligt av hemstadens och landskapets arkivmaterial har legat utom räckhåll för honom i de centrala arkiven i huvudstaden. En förmodligen högst väsentlig del av de uppgifter han behövde har han — bortsett från muntliga meddelanden, som säkerligen varit rätt sällsynta — alltså nödgats.