Sida
936 / 1095
Om släkten Halenius och Hallencreutz
AI-städad text
Efter första makans död ingick han 1762 nytt gifte med Anna Brita Berg, dotter till kyrkoherde i Resele (Ångermanland) Nicolaus Nicolai Berg (död 1740) och hans maka Anna Sundia (Bygdén, Härnösands stifts herdaminne, D. 3, s. 176 f.). Fru Anna Brita hade tidigare, från 1745, varit gift med häradshövding Christian Wallensteen (f. 1690, död 1756), jämför Elgenstierna, 8, s. 662 f. Själv avled Hallenius 1776 på Berg i Ångermanland. (Se N. Ahnlund, Sundsvalls historia, D. 2, s. 70 f.)
S. 655, r. 2. Om Lars König Hallenius (död 1755) se Herdaminnet, D. 3, s. 205. Hans barn uppräknar Broman blott med namns nämnande, och Herdaminnet tillägger två: Alexander och Julius. Vissa uppgifter torde dock kunna sammanställas; ett försök har gjorts av Leijonhufvud (Ny svensk släktbok, s. 655 f.), vilket dock icke utfallit så, att hans uppgifter i allo torde kunna godtagas. — Flera av sönerna tyckas ha blivit knutna till den järnverksrörelse som bedrevs vid Tunafors bruk (nuvarande Eskilstuna), vilket omkring 1750 kom i släktens ägo (se nedan kommentaren till s. 656, r. 14 ff. angående Johan Larsson Halenius’ inköp). Sålunda uppges av Leijonhufvud, att Lars Gustaf 1751 blivit »direktör för manufakturverket vid Tunafors», under det att det om Lars Ernst säges, att han »började i Eskilstuna ett handelskontor med Eskilstuna Fristads Manufakturtillverkningar». Härvid är dock att märka, att den nämnde Lars Gustafs existens torde få betecknas som skäligen tvivelaktig. Det hjälper ej, att han av samma sagesman påstås ha gift sig »1773 11/10 med Margareta Sofia Bistedt, dotter av bruksägaren och handlanden Bistedt i Sundsvall», vilket påstående göres utan hinder därav att samma dam (här under namnet Greta Sofia Bistedt) några rader tidigare förklarats vara gift med brodern Engelbert Hallenius! Ty i själva verket förhåller det sig så, att det var direktören Lars Ernst Hallenius som äktade damen ifråga, vilken var dotter till Peter Bistedt och Brita Halenia; se härom N. Ahnlund, Sundsvalls historia, D. 2, s. 69 samt angående föräldrarna här nedan s. 656.
Av den ifrågavarande brödraskaran nämner Leijonhufvud även Julius Hallenius, som betecknas som knivfabrikör och förklaras ha ägt gård i Eskilstuna.
S. 655, r. 14. Om Engelbert Halenius, som 1753 blev biskop i Skara (död 1767) och är känd som energisk och talangfull förkämpe för ortodoxin och inflytelserik hattpolitiker, se bland annat Biographiskt lexicon, Bd 6 (1840), s. 34; J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, D. 1, s. 41 f.; Annerstedt, Uppsala universitets historia, D. 3:1—2 passim (se register); H. Pleijel i Svenska kyrkans historia, D. 5, s. 550, 625 med mera.
S. 655, r. 21 ff. I fråga om Engelbert Halenius’ barn — sönerna adlades Hallencreutz 1756 — märks följande. Dottern Margareta Catharina blev gift med professor Nils Risell (f. 1720, död 1789) i Uppsala. Dottern Ulrica Sophia (f. 1736, död 1795) ingick äktenskap 1755 med Anders Victorin (f. 1728, död 1782), brukspatron på Stjärnfors, Västmanland, assessor (se Örnberg, Årgång 8, 1892, s. 502). Sonen Lars Halenius-Hallencreutz (död 1820) blev teologie lektor i Gävle och kyrkoherde i Hille (Gästrikland), prost med mera (Herdaminnet, D. 2, s. 62; Elgenstierna, 3, s. 425). Dottern Justina Charlotta blev 1762 gift med Anders Boström (f. 1724, död 1769), teologie lektor i Skara, assessor (Warholm, Skara stifts herdaminne, D. 1, s. 80). Sonen Daniel (död 1816) blev akademiadjunkt i Uppsala (Elgenstierna, 3, s. 426) och sonen Johan Engelbert (död 1826) bergmästare, titulär bergsråd (Almquist, Bergskollegium, s. 213; Elgenstierna, anförda ställe).
S. 655, r. 2 f. nedifrån. Catharina Larsdotter Halenias man i tredje giftet var Martinus Hedenberg (f. 1687 eller 88, död 1756) slutligen (1748) rektor i Hudiksvall, se