AI-städad text
85
brännvin, att göra sig gästabud; vilket hände och timade efter året 1690, till den höga överhetens förbud samt om Staffansvalan. Visan begynnes således:
Staffan rider hästar fem; håll väl valan min! etc.
Strofen om tjänte-visan, som i dessa senare tider blev sjungen, är sammanfattad av själva Staffan; men vad det beträffar tvivlar jag nog; det må väl hända begynnelsen; men förmodligen icke de några följande verserna; v.g.
Vill icke oktober giva mat; håll väl valan min!
Ska hon få heta tat(t)e-as; etc.
Giver ej hustrun rust-öhl; etc. Ska hon nämnas kors-mer-föl.
Giver ej pigan varken ljus; etc. Ska hon kallas falsk-fitt-mus.
Slutorden på alla verser, nämligen: Hjälp Gud och Sänte Staffan! lära icke heller vara hans egna; och således är hon sammanplockad av någon annan, dock honom till åminnelse; Vara huru som det är med vara må, så synes säkrare vara, att här införa denne Staffans prophetia eller spådom, emedan våra historier så enfaldigt skriva om den stenen och deras avsatta minnesmärken, som han uti Jämtland och Grönland upprätta låtit; varom kunna läsas Messenii Specul: Sv: G: Cap: 19. Bazii Historia Ecclesiæ Lib: I: Cap: VI. p. m: 96; och några fleras skrifter; Doct: Jesp: Svedberg, uti Schibboleths 16: Cap: §: 24. p: 304; vilken bok den store fadern måttte mig förära; kallar stenen en klenod; och utför skriften på svenska således; men D. Bazius på latin, som för vidlyftighetens skull här uteslutes:
I: När svenske anamma tyska seder; och kloster rivas neder.
Än står stenen i grönan dal.
II: När kyrkor och kloster varda fångade, och gudstjänsten mister sitt
fångiga ljus.
Än står stenen i grönan dal.
III: När andelige män utdrivas, och boverier trivas,
Än står stenen i grönan dal.
IV: När präster varda bönder, och bönder varda vidunder;
Då ligger stenen omkull i grönan dal.
Messenius och efter honom D. Bazius, berätta det, att vår svenske lutherske ärkebiskop, Mag: Laurent: Pet: Nericius; därtill vald 1531, och i Herranom avsomnad 1573; lärde på sin tid rest upp till Jämtland, att i ögnasikte taga denne Staffans sten; och att kyrkoherden i Vadstena Jesper Magnusson, hade funnit uti sal. ärkebiskopens bibliothec en avskrift, den fattad på svenska verser, vilka kommo att sjungas till församlingarnas förundran och förmaning.